I januari hade DI Weekends Anders Röttorp en lista över Zinfandel-viner. Det här är mitt favoritrödvin, och har du inte druckit det så är det bara att springa till Systembolaget. Passar perfekt både till min potatisgratäng med ädelost och till cannelonin.
Här är Röttorps lista.
De jag har druckit som jag gillar är Cline och Beringer. Gnarly Head har jag också druckit, tror jag.
Röttorp skriver om att Zinfandel hade sin minst berömda tid på 70- och 80-talet och i denna ”förnedringens tid” uppfanns det nya White Zinfandel, en sorts mycket lätt rosé med en söt och läskedrycksartad smakprofil.
Vi hittade en sån här vit Zinfandel på Newarks flygplats, och det var verkligen sött och konstigt. Men det här vinet blev tydligen en succé och gjorde att många zinfandelvingårdar överlevde.
Röttorp skriver så här om zinfandelviner:
”De intressanta zinfandelvinerna är röda, rika, mjuka, mäktiga och ”snälla viner”. De har smak av blåbär, björnbär och hallon och ofta lite skogiga toner, ibland med en lätt sötma. Sällan finns där någon uttalad strävhet.
Röttorp tycker att dagens bästa köp är 2008 Gnarley head old vine för 89 kronor, om man gillar utpräglad zinfandel med all dess bullriga rikedom. Den ska tydligen komma som treliters låda nu i mars.
Cline är fantastiskt i all sin enkelhet tycker jag.
Tre av mina favoriter var med på listan, och om du inte har provat dem måste du göra det bums!
7 deadly sins är mums, liksom Bonterra Zinfandel.
Seghesio Sonoma Zinfandel är ett litet mästerverk, men det är väldigt starkt i både smak och procent (15,5!) så det är inte ett vin att börja kvällen med.
Är så lycklig över att jag upptäckte Zinfandelviner. De har verkligen berikat mitt vinliv, mer än min tidigare favorit Pinotage.
Åh, vad härligt med en Zinfandel-vän. Det var Tobbe som lärde mig dricka detta ljuvliga vin. Och tack bästa du för tips på fler bra sorter på listan. Kram