Kanske grillar vi halloumi här om tre månader. Men just nu ligger ”Nyfiken gul” öde under snötäcket. Grillarna syns inte till och det känns väldigt långt till de där sköna sommarkvällarna.
Och lite längre bort står segelklubbens uteservering lika öde. Jag gillar att menyerna på griffeltavlorna ändå sitter kvar. Snart sitter vi här, med Skrovets vintallrik, eller en kall Mariestad.
Åh vad jag längtar…
Nu verkar det i alla fall som att snön smälter lite. Men än är det lång till uteserveringskvällarna…